Mer inspiration!

2021 > 11

Inspirationen till det här receptet har jag hämtat från boken Baka med grönsaker av Lina Wallentinson. En väldigt fin bok med många glutenfria recept. Jag har bytt ut mjölerna mot sånt som jag brukar ha hemma och använde min pumpapuré som jag gjort tidigare istället för färsk pumpa. 

9 st
¼ paket jäst
3 dl rumsvarmt vatten
1 ½ pumpapuré
1 ½ dl bovetemjöl
1 dl havregryn
¾ dl majsstärkelse
1 tsk salt
1 msk fiberhusk
1 dl hackade nötter
Havregryn att strö över
Ugn 225°

Blanda ut jästen i lite av vattnet. Tillsätt resten av vattnet. Blanda i pumpapurén. 
Blanda i en separat bunke alla torra ingredienser utom nötterna. Blanda ner de torra ingredienserna i de våta och blanda till en jämn smet. Blanda ner nötterna i degen. 
Låt jäsa i 2 timmar.
Klicka försiktigt upp degen i nio högar, med hjälp av en sked, på en plåt med bakplåtspapper. Rör inte om i degen utan försök att bevara luftbubblorna så mycket som möjligt. 
Forma högarna försiktigt till platta frallor med skeden. 
Strö över havregryn och låt jäsa under bakduk i 30 minuter.
Baka i 30 minuter och låt svalna helt på galler. 

Etiketter: recept, pumpa, bakat, bröd

Idag är det första advent och till veckan går vi över in i december månad. Just i år välkomnar jag december med mys och tända ljus. Jag känner att jag just nu är i behov av att landa och vara mer grundad och jag tänker att december är en bra månad för det. I veckan blev de sista små sakerna inne i vårt nya hus klara och vi börjar komma allt mer i ordning nu när vi har bott här i drygt två månader. Jag börjar också mer och mer hitta min roll i mitt arbete. För ungefär ett och ett halvt år sedan bytte jag livet som egenföretagare till ett fast jobb på heltid. Jag tycker att det är skönt att ha tryggheten och strukturen som en arbetsgivare erbjuder och jag har fått nya fina vänner som jag får möjligheten att träffa varje vardag. Men jag tror också att det har varit en större omställning än vad jag varit beredd på. Jag har fått ändra min livsstil en hel del och det är inte förrän nu jag har börjat hitta tillbaka till mig själv i allt det. 

Ganska mycket har fått stå på paus det senaste året när jag lagt den mesta energin på att bygga klart vårt hur och komma in i det nya jobbet. Till nästa år känner jag att förutsättningarna är bättre för att jag också ska få plats med mer av sådant som jag vill göra i min vardag. Egentligen handlar det om småsaker som att sitta i lugn och ro och äta frukost, meditera, göra Yin Yoga, skapa, skriva, vara i naturen och laga mat. Sånt som jag alltid vill fylla mitt liv med. Nu i december vill jag landa, mysa och vara med mina närmaste. Mitt behov av att mysa är riktigt stort just nu så jag tänker att det ska vara min ledstjärna i hur jag fattar beslut nu en tid framöver.  

Etiketter: texter, livsstil

För några dagar sedan gjorde jag ju pumpapurré. En av de saker man kan använda pumpapurré till är pumpahummus. Pumpan gör hummusen krämig utan olja eller tahini. 

1 dl kikärtor 
1 dl pumpapurré 
1-2 msk citronjuice
1 liten vitlöksklyfta
Salt 
Mixa pumpa och kikärtor tillsammans med citronjuice och finriven vitlök. Smaka av med salt och eventuellt lite mer citron. 

Etiketter: hummus, pumpa, tillbehör

4 portioner 
500 g pumpa 
2 dl kokosmjölk
4 dl vatten
3-4 cm ingefära 
1 tsk salt  
Toppa med 
Vegansk yoghurt
Kokosflingor, 
Peppar
Mald chili

Skala och dela pumpan. Skala och riv ingefärnan. Lägg alla ingredienser i en tryckkokare (Crockpot) och koka på sopprogrammet (30 min). Mixa soppan och servera med vegansk yoghurt, kokosflingor, peppar och lite mald chili. 

Etiketter: recept, soppa, pumpa

För ett tag sedan köpte jag en ganska stor vit pumpa som mest var tänkt att vara dekoration över halloween. Jag tror att det kan ha varit varianten Nelson men jag är inte säker. Nu var det i alla fall dags att låta pumpan byta sitt liv som dekoration mot ett som livsmedel. Den här pumpan var en väldigt god och matig pumpa. Det är otroligt hur mycket mat det finns på en enda pumpa. Jag är väldigt sugen på att själv odla pumpor när jag får bättre ordning på min tomt. 

Jag har gjort lite olika saker av pumpan. Som att dra ner den i en vegansk korvgryta mer rökt paprika till exempel. En sak jag gjorde var pumpapuré. Det är väldigt enkelt att göra sen har man en ingrediens som man kan använda till lite allt möjligt. Både att baka med och ha i matlagning.

Pumpapuré 

1½ kg pumpa
1 dl vatten
Skala och tärna pumpan i grova bitar. Lägg pumpa och vatten i tryckkokare (Crockpot) och koka i 5 minuter. Mosa pumpan slät. Lägg den varma pumpan i rengjorda glasburkar med tätslutande lock. Låt svalna och förvara i kylskåpet i ca 1-2 veckor.

Etiketter: tillbehör, recept, pumpa

Jag gillar rödkålen man får på jul, så jag ville prova att göra det i min nya Crockpot. Jag gjorde en ganska syrlig variant med vinbär i. Nästa gång ska jag prova att ha russin eller dadlar i för att få den mer som den söta julkålen. Den här lite syrligare varianten fungerar perfekt som tillbehör till de flesta rätter. Vill man kan man förståss byta ut kryddorna mot malda kryddor om man inte vill ha dem hela i rödkålen. 

1 litet huvud rödkål
2 äpplen
1 dl frysta vinbär (kan uteslutas)
2 msk citron
1½ dl vatten
½ kanelstång
3 kryddnejlikor
2 kardemummakapslar

Skär rödkålen och äpplena i bitar. Lägg alla ingredienser i en Crockpot eller tryckkokare. Sätt kokaren på 7 minuter enligt instruktionerna på din tryckkokare. Lägg över den heta kålen i rena glasburkar med tätslutande lock. Låt svalna och förvara i ca 1-2 veckor i kylskåp.

Den senaste tiden har jag gjort en hel del mat som hamnat i glasburkar. När jag gör saker som jag “konserverar” i glasburkar så gör jag ofta inte så stora satser utan har alltid en tanke om att äta upp det jag gör inom en eller två veckor. Förvarar man det man gör i en glasburk som blivit körd i diskmaskin, häller på innehållet varmt och förvarar i kylskåp när det kylts ner, då räcker det för att maten ska hålla sig färsk. Det är en sorts snabbinläggning kan man säga. Har man mycket råvaror som man behöver ta reda på behöver man vara mer noga med att sterilisera burkarna för att det man gör ska hålla. Speciellt om det ska vara i en jordkällare eller mindre svalt utrymme jämfört med ett kylskåp. En av de saker jag gjort senaste tiden är snabbpicklad paprika. 

Snabbpicklad paprika.

2 paprikor 
½ dl vinäger 
1 ½ dl vatten
½ tsk salt 
Skiva paprika i ca ½ cm tjocka skivor.
Koka paprika, vinäger, vatten och salt i en kastrull. 
Slå allt i en ren glasburk och sätt på tätslutande lock. 
Låt svalna och förvara i kylskåp i ca 1-2 veckor.

Etiketter: tillbehör, recept, paprika

Jag har testat lite vått-i-vått teknik med mina akvareller vilket känns passande för den här tiden på året när det mest bara regnar och allt ser ut som i Sven Nordqvists bok Stackars Pettson. Jag lutar mer och mer åt att omfamna den här tiden på året och då kan akvarellmålning vara ett bra sätt att göra det.

Etiketter: kreativitet, akvarell

Vi behövde köpa en ny riskokare eftersom våran var trasig och eftersom min man kommer från Sri Lanka och ris i princip är heligt. Jag föreslog att vi skulle passa på att köpa en Crockpot på en gång. Den vi har köpt är en kombinerad slow-cooker och tryckkokare och den har också en funktion för riskokning. Jag gillar hushållsmaskiner som kan göra många olika saker. Då är chansen större att man använder dem och de hamnar inte bara längst inne i skåpet. 

Riset blev bra i den även om jag tror att jag behöver använda lite mindre vatten än jag gjorde med vår tidigare riskokare. Man kan också koka bönor utan blötläggning men min man har fortfarande magknip så jag tror vi fortsätter att blötlägga bönorna framöver. Då tar de visserligen bara ca 10 minuter att koka dem så det är ju fortfarande en vinst. 

Det går väldigt fort att koka saker i Crockpoten om man använder tryckkokarfunktionen. Jag vet inte om jag kommer att använde slowcooking-funktionen lika mycket. De flesta grönsaker behöver knappast kokas över lång tid. Men vem vet, kanske gör jag någon god chili eller annan gryta som får stå och sjuda och utveckla smaker.

Etiketter: tips, matlagning

Det här är ett recept jag håller på att laborera med. Tanken är att det ska bli lite som en chokladfondant och att man enkelt ska kunna skicka ner alla ingredienser i en mixer och baka av. JAg gör en vanlig smoothie med banan, havremjölk och kakao men sen tillsätter jag också majsstärkelse och bakpulver. Jag behöver fortfarande testa lite olika bakningstider men resultatet är ganska lovande än så länge.

Etiketter: choklad, smoothie

Durrakorn smakar milt och passar bra som ersättare till ris, pasta, bulgur och cous cous. Kornen behöver blötläggas i cirka tre timmar innan de kokas. Det fungerar utmärkt att koka en större mängd durra och frysa in i måltidsportioner om man vill underlätta i vardagen. I den här salladen serverar jag durran ljummen tillsammans med rödkål, apelsin och vegansk fetaost.

Durra
2 dl Durrakorn 
5 dl vatten 
1 grönsaksbuljongtärning utan spår av gluten 
Sallad
¼ rödkålshuvud 
2 apelsiner 
100 g vegansk fetaost
Dressing
2 msk olivolja 
½ msk vinäger
1 msk juice från apelsin 
1 krm salt
½ krm nymald svartpeppar

Skölj och blötlägg durrakornen i minst 3 timmar. 
Koka upp vatten, durra och buljong i en kastrull sänk värmen och låt kornen småputtra tills de är helt mjuka, ca 15 minuter, häll av eventuellt kokvatten från durran. 
Skölj och finstrimla rödkålen. 
Skär skalet av apelsinerna och skiva dem i tunna skivor. Pressa några apelsinskivor till 1 msk juice till dressingen. 
Blanda ingredienserna till dressingen och slå hälften av dressingen över den varma durran och blanda om. 
Tillsätt ytterligare ¼ av dressingen till rödkålen och massera in dressingen i kålen 
Lägg ihop durra, rödkål, apelsin och fetaost på ett stort fat och ringla över resten av dressingen.  
Servera salladen lätt ljummen. 

Det här är en snabbvariant av kåldolmar med lite mer smak än de traditionella. 

4 portioner 
1 savoykålshuvud (ca 8-10 blad) 
1 msk olivolja 
Fyllning 
300 g vegofärs 
½ msk olivolja 
1 vitlöksklyfta  
2 tsk spiskummin 
1 ½ tsk salt 
2 krm svartpeppar 
1 ½ dl kokt ris

Värm ugnen till 225 °C och smörj en ugnsfast form med lite olivolja. 
Lossa bladen från savojkålen och skär bort en bit av den grövsta nerven på varje kålblad. Massera varje blad med lite olja
Stek färsen i olja tillsammans med finhackad vitlök, spiskummin salt och peppar. När köttfärsen är genomstekt blandas riset i och steks med i någon minut under omrörning så att allt ris blandas med köttfärs och kryddor. 
Lägg ca 2-3 skedar fyllning i kanten på varje kålblad i änden där den tjocka nerven suttit. Rulla in fyllningen ett varv, vik in kanterna och rulla klart dolmen. Upprepa tills fyllningen tar slut. 
Lägg alla kåldolmar i ugnsformen och baka dem i ugnen i ca 15 minuter. 

Ett av garnen jag köpt nyligen var ett tjockt isländskt ullgarn. Det är ett rustikt härligt ullgarn som man blir alldeles lycklig av. 

Jag valde att virka ett pannband av det med en turbandetalj på framsidan. Det var ganska enkelt att virka det. Jag följde instruktionerna i den här filmen men jag behövde lägga till fler maskor för mitt garn för att det skulle räcka runt.

Etiketter: kreativitet, virkat, garn, tips

Jag hade två ganska stora nystan garn som jag inte riktigt gillade. En av mina kollegor på jobbet hade gjort en superfin nätkasse så jag blev inspirerad att prova. Min minsting har börjat använda den till sina gossedjur när hon åker och hälsar på farmor och farfar. Det ryms förvånansvärt mycket i den. Man kan också packa frukt och grönsaker i den om man är och handlar. 

Jag följde instruktionerna i den här filmen men gjorde något mindre handtag så att mitt garn skulle räcka till. Jag är sugen på att göra en i melerat garn som i videon också.

Jag är så oerhört tacksam att vårt nya hus ligger precis intill skogen. I bakkant på våt tomt finns det skog. När vi byggde vårt hus designade vi det så att vi skulle kunna sitta och titta ut mot skogen från köksbordet. När det var något med bygget som krånglade höll jag bilden av mig själv sittandes vid köksbordet en tidig morgon tittandes ut över skogen. Sen vi flyttade in har jag haft många sådana morgnar och jag uppskattar verkligen det.

I vårt närområde finns många fina skogar och naturreservat som jag fortfarande har att upptäcka. Större delen av min uppväxt har jag bott i närheten av skogen. Jag hämtar kraft i lugnet som finns i en skog. Jag tror att många upptäckt skogen eller återupptäckt den under pandemin. Att vara ute i skog och mark har varit ett bra sätt att aktivera sig eller umgås och ändå hålla distans.

Skogen är också en viktig källa till energi och material om vi ska kunna ställa om till ett mer fossilfritt liv. Även om skogsbruket står för en hel del utmaningar som torka och granbarkborrar som sprider sig och förstör en hel del skog. Skogen, precis som odlingen av livsmedel, har de senaste århundradet blivit allt mer monokultur. Det innebär att man odlar samma sorts gröda eller träd på ett område. Det är effektivt men också otroligt sårbart. Granbarkborren sprider sig lättare när många granar står tätt ihop och kanske också är planterade på marker som inte varit granskogsmark från början. För den som vill fördjupa sig finns flera olika podcasts om skog. Skogspodden, skogsforum och SLU:s skogsdoktorn.

Etiketter: texter, natur, livsstil

Det här brödet gör jag på helgmorgnar ibland. Det är är smidigt att göra och behöver varken jäst eller bakpulver. Vill man kan man krydda degen med en tesked hela frön av fänkål eller kummin.

1 dl bovetemjöl
1 dl havregryn
1 tsk FiberHusk eller Psyllium
1 nypa salt
2 dl vatten
Ugn 200°
Blanda de torra ingredienserna och tillsätt vatten. Blanda till en jämn smet.
Bred ut smeten på en plåt klädd med bakplåtspapper. 
Baka i ugnen i ca 10 minuter. 

Etiketter: recept, bakat, bröd, bovete, havre

Surdegsbröd är både gott och ett roligt bakprojekt. I mitt tycke blir ett glutenfritt surdegsbröd extra gott och ofta mer saftigt. För att baka med surdeg behöver man en aktiv surdeg. De flesta håller sin surdeg aktiv genom att mata den och baka med den ungefär en gång per vecka och däremellan ha den i kylskåpet. Jag har märkt att glutenfria surdegar inte mår toppen om de får vara i kylskåpet för länge. Jag är också lite periodare när det kommer till surdegsbakning och vill inte alltid baka surdegsbröd varje vecka. Därför torkar jag surdegen istället. Då är det bara att mortla, mata och baka med den nästa dag. Surdegshotell göra sig icke besvär. Det här tipset med att torka surdeg fick min väninna när hon gick en surdegskurs. Då fick de med torkad surdeg hem. Genialt.

Glutenfritt surdegsbröd

2 ½ dl aktiv surdegsgrund (se recept nedan på torkad eller ny surdeg) 
1 ½ dl rumsvarmt vatten
2 ½ dl bovetemjöl
1 ¼ dl glutenfria havregryn
1 ¼ dl majsstärkelse
2 tsk Psyllium eller FiberHusk
½ tsk salt
Olja till formen
Blanda surdegen med vattnet i en bunke.
Blanda alla torra ingredienser i en separat bunke
Blanda ner de torra ingredienserna i vätskan. 
Smörj en form som rymmer 1 ½ med olja. 
Häll degen i formen och syra brödet övertäckt i 3 timmar. 
Värm ugnen till 250°
Baka brödet på 250° i 10 minuter. Sänk därefter värmen till 200° grader och baka i ytterligare 50 minuter. 
Låt brödet svalna i 10 minuter i formen. Lossa det lite från kanterna och stjälp upp det på galler. Låt brödet svalna helt innan det skärs upp. 

Glutenfri surdegsgrund från start

2 dl rumsvarmt vatten
2 dl bovetemjöl
½ rivet ekologiskt äpple 
Blanda bovete, vatten och äpple i en glasburk. Låt stå i med lock på glänt ca 3-4 dagar. Rör om morgon och kväll. När surdegen är skummig och doftar syrligt kan du baka med den. Du kan förvara din surdeg i kylskåpet upp till en vecka eller torka den i ett tunt lager på bakplåtspapper i rumstemperatur. Tills den är helt torr. Bryt den i små bitar och förvara i en lufttät burk.

Mata din surdeg

2 msk surdegsgrund från kylskåp
2 dl rumsvarmt vatten
2 dl bovetemjöl
Dagen innan bakning blandas alla ingredienser i en glasburk. 
Låt surdegsgrunden stå i rumstemperatur i 12 timmar med lock på glänt. När surdegen är skummig och doftar syrligt är det dags att börja baka. 

Glutenfri surdegsgrund från torkad grund

2 dl rumsvarmt vatten
2 dl bovetemjöl
1 msk torkad surdeg av bovete
Mortla den torkade surdegen och blanda med vatten och bovete i en rymlig glasburk. Låt stå i rumstemperatur med locket på glänt i 12-24 timmar. Rör eventuellt om om surdegen verkar ha skiktat sig. Surdegen är redo att bakas med när den är fylld med små bubblor. 

Etiketter: bakat, recept, surdeg, bovete, bröd

Det sägs att eken tar femhundra år att växa sig stor och femhundra år för den att dö. Den äldsta eken som finns är faktiskt upp emot 1000 år. I Sörmland och säkert på många andra ställen i Sverige finns en hel del vackra ekbackar. Ekarna lär ha planterats av kronan för att kunna bygga skepp till flottan. Visserligen räknar man med att kunna avverka en ek efter 150 år men jag gillar ändå tanken på att de ekar som finns idag planterades av någon som för ett par hundra år sedan ville att vi som lever nu skulle vara omhändertagna. Hur många saker gör vi idag med omtanke om dem som kommer att leva om femhundra år? Jag tycker att det är ett intressant perspektiv. 

När jag var vid Fridens Garn en liten garn- och trädgårdsbutik på landet, passade jag också på att köpa en fin skärbräda i ek. Kristin som har garnbutiken berättade att en man i oxelösund gjort den från en ek i trakten. Jag har letat efter mjuka naturliga element att ta in i mitt kök för att balansera upp det nya och glansiga.     

Etiketter: texter, tips, natur, livsstil

Det är allhelgonahelg och hösten har gått över i den mörka fasen. Träden står spretiga och kala och världen ser allt mer ut som ett svartvitt fotografi. Att hösten är den tid då vi hedrar dem som inte längre finns bland oss är kanske inte så konstigt. När naturen dör och vissnar ner blir vi påtagligt påminda om att allt liv är förgängligt. I mitt jobb arbetar jag med människor som är döende. Jag är dietist inom specialiserad sjukvård i hemmet och i mitt arbete hjälper jag cancersjuka personer i slutet av livet. De senaste veckorna har vi fått ta farväl av ovanligt många och mina tankar går till dem och deras familjer. Och jag tänker att kanske kommer allhelgonahelgen som en välkommen högtid för några av dem. En stund att samlas i sorgen. 

Ganska ofta försöker vi att hålla döden ifrån oss. De flesta kommer sällan i kontakt med döden. Det är något vi oftast inte behöver befatta oss med. Så var det i alla fall innan pandemin kom över oss. De senaste åren har fört döden in i våra medvetanden igen. Döden har blivit något vi behöver förhålla oss till oavsett om man känner någon som gått bort eller inte. 

Det faktum att vi inser att vi kan dö gör förhoppningsvis också att vi börjar tänka på hur vi vill leva. Hur vill du må, vem vill du umgås med, vad vill du bidra med? När jag berättar om vad jag jobbar med är det många som tror att det är jättetungt och hemskt. Och visst är det så ibland visst känns det orättvist och sorgligt när människor dör i förtid. Men de flesta av mina patienter har haft tid att förlika sig med att de ska dö. De har levt med cancer under lång tid. De har hunnit vänja sig vid tanken på att inte vara här för alltid. Med den insikten kommer ett lugn och förvånande nog tacksamhet. Många av dem jag träffar är tacksamma för den hjälp de får, tacksamma för de dagar de har kvar och tacksamma för sina nära och kära. Jag tänker att döden lär oss om livet. Att det finns något sunt att följa naturens gång och låta hösten få bli en stund för eftertanke och kanske också sorg om den finns där.

Etiketter: texter, livsstil, natur, höst

Flera garnbutiker inne i centrum har fått lägga ner sin verksamhet. Det tror jag att de gjort innan pandemin till och med. Därför blev jag så glad när jag hittade en garnbutik en kvart från oss mitt ute på landet. Fridens Garn hittar man om man åker mot Nävekvarn. Kristin har en otroligt fin liten butik med fina garner i naturmaterial, främst ull. På deras facebook kan man se när de har fasta öppettider. Jag mejlade och frågade och då gick det bra att boka en tid på helg och kväll för att komma och köpa garn. Utöver garnbutiken finns här också Fridens trädgård som David driver. Där kan man under säsong köpa grönsaker och produkter från odlingarna och fika i trädgårdscaféet. 

När vi kommer till Gården möts vi av ett gäng glada ankor som plaskar och badar förnöjt. Trädgården har förberetts för hösten och inne i tamburen till garnboden står härliga höstpumpor uppradade. Vi köper med oss en dekadent vit pumpa, men helst hade vi velat bära med oss ännu fler. Jag sneglar lustfyllt på kvitten som ligger på ett fat på bänken. Kristin Berättar att de har ett kvittenträd och jag sätter genast upp det på min mentala lista över träd jag vill ha i min trädgård.  

Sen köper jag garner. Mer än jag kommer hinna sticka med känns det som. Det är kärva varma ullgarner i vackra färger. Isländska och svenska ullgarner och några andra härliga sorter vi bara inte kan stå emot. Man skulle kunna tro att mina tjejer kommit in i en godisbutik att döma av deras habegär. Jag är inte långt ifrån. Även om det är ett kort besök i den lilla butiken så stannar den mysiga känslan kvar även efter besöket. Jag skulle önska att all shopping var på det här sättet. Och jag tänker att jag skulle ägna mig mer åt att stötta alla lokala hantverkare och odlare i den här trakten. För det finns så många duktiga och drivna såna här i Sörmland.

I september flyttade vi in i vårt nya hus. Nu har vi bott här i lite mer än en månad och även om inte allt är på plats så har vi ändå lyckats landa och boa in oss. Hela familjen trivs väldigt bra i det nya huset. Vi har verkligen byggt det hus som passar det liv som vi lever. Här kommer en liten smygtitt från vårt hus.

Etiketter: tips, inredning

Den här hösten har jag verkligen fått dille på att virka. Det är mest själva grejen med att virka som är kul. Sen vad det blir är inte så viktigt. Ett av mina garner jag hade var ett melerat garn. Som jag bara började virka med fram och tillbaka utan någon som helst aning om vad jag skulle ha det till.

När jag var klar med garnet visade det sig att jag omedvetet hade virkat en längd i samma bredd som en väsköppning jag hade låg och skräpade. Det heter väl inte väsköppning men utan har säkert ett finare ord. Jag hade två av dem. Så i den ena sydde jag fast min längd som jag virkat och sydde ihop kanterna. Det blev en liten handväska eller nästan som en portmonnä. Jag tänker på den som en portamonnä som min mormor alltid brukade säga. Det där extra a:et gör det liksom extra tantigt vilket jag gillar.

Sen hade jag en massa påbörjade nonsensprojekt typ huvuden och ben och lite diverse som jag bara lämnat i min garnpåse när jag la av med stickning sist. Det blev små figurer som fått flytta in i tjejernas rum.

Sen blev det till slut en blå gris för det ville yngsta dottern ha. Just nu är jag helt inne i att virka en nätkasse. En sån som man kan bära hem grönsaker och sånt i.

Etiketter: virkat, texter, kreativitet

Spaghetti och köttfärssås är en av svenskarnas vanligaste maträtter och det är ju inte så konstigt med tanke på vilken bra kombo det är. Jag gör ganska ofta en klassisk variant där jag bara byter ut köttfärsen mot vegofärs eller tjatfärs som vi säger i vår familj (för att det är så gott att man tjatar sig till att få äta det). Ibland gör jag istället en bolognese med röda linser som bas. Tricket är att förkoka linserna så eftersom de av någon anledning aldrig verkar vilja koka klart om man drar ner dem direkt i tomatsåsen. Jag använder barillas glutenfria spaghetti men det går så klart bra med den pasta du föredrar.

4 portioner 
400 g glutenfri spaghetti (jag använder Barillas)
2 dl röda linser 
2 gula lökar 
2 klyftor vitlök
½ msk olja
400 g krossade tomater   
½ msk torkad oregano 
Salt och svartpeppar

Koka spaghettin i saltat vatten enligt anvisningen på förpackningen. 
Skölj linserna tills vattnet är någorlunda klart. 
Koka linserna i rikligt med saltat vatten i ca 10 minuter. Och häll av vattnet.
Skala och hacka lök och vitlök och stek helt mjuka i olja. 
Tillsätt krossade tomater och oregano och låt koka ett par minuter. 
Tillsätt linserna till tomaterna, rör om försiktigt och låt koka ihop. 
Smaka av med salt och peppar och servera till pastan och strö eventuellt lite oregano över.

Jag och mina tjejer bakade pumpakaka härom helgen som ett kul projekt. Sen tog vi med den på en liten cykelutflykt till stranden. Jag tycker att det är rätt mysigt med stranden på hösten. Både pumpan och bananen gör den här kakan lite lagom söt. Efter det gick jag och hade låten Cake by the ocean på hjärnan resten av dagen.  

Våta ingredienser
300 g pumpa (jag anväde butternut squash) 
1 ½ välmogna bananer
½ dl neutral olja
1 dl vegansk neutral yoghurt
5 g färsk ingefära
Torra ingredienser
2 dl glutenfria havregryn
2 dl majsstärkelse
2 tsk Psyllium eller FiberHusk
2 tsk bakpulver
1 tsk mald kanel
1 krm mald kardemumma
½ krm mald kryddnejlika

Olja och majsstärkelse till formen 
Ugn 175°C

Smörj en sockerkaksform som rymmer 1 liter med olja och "bröa" den med ett tunt lager majsstärkelse. 
Skala och tärna pumpan och koka den helt mjuk i osaltat vatten. Häll av pumpan och mosa den och ställ åt sidan. 
Mosa bananerna och blanda med olja, yoghurt och pumpamos.
Häll alla torra ingredienser i en matberedare och mixa allt slätt. 
Tillsätt de torra ingredienserna till de våta och blanda ihop till en slät smet. 
Fyll formen med smeten och jämna till.
Baka på 175°C i 40-45 minuter. 
Låt kakan vila i formen i ca 5 minuter. Lossa den försiktigt från kanterna på formen och vänd upp den på galler. 
Borsta av med en pensel om kakan är vit av majsstärkelsen.

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

Arkiv

Länkar

-

Etiketter